onsdag 17 oktober 2007

losing my way....


Tja!

jävla helvetes dag... på tal om losing. Idag hittade jag ett par skitsnygga (tajta?!) jeans på gina.. köpte dom... gick till centralen för att ta bussen. Där satt vi gott o väntade en stund.. sen plötsligt öpnnades dörrarna o vi fick bråttom.. När bussen hade kört i ca 1 minut kommer jag på att jag glömt mina nya jeans på centralen..f*tta också! Ringde helena som gick tillbaka för att kolla, men självklart var dom inte kvar... Blev så jääävla lack på mig själv.. o ytterligare en kvart senare kommer jag på att jag även glömt min skinnjacka!!!

Hur f*an kan man vara så jääävla korkad?? O vilken idiot snor en skinnjacka o ett par jeans? Kunde man inte bara haft turen att någon snäll själ hittat de o lämnat in de.. men icke! Linda fick ringa västtrafik, helena kollade pressbyrån o lisa kollade inne på västtrafik nu ikväll.. men nothing!
Ska ringa för säkerhetsskull imon.. men annars blir de väl bara till att åka o köpa dom jävla jeansen igen... min kära skinnjacka har nog dessvärre gått förlorad....!!
Life sucks! Slingade mitt hår igen igår.. blev helt ok.. silverschampo löser de mesta... Träffade mina käraste vänner lisa o linda idag! vi åt scones o hade tjejsnack.. ujuj...

Åter till dessa kärleksproblem.. Hur lång tid ska de egentligen ta innan tiden läker alla sår?
Tog mitt förnuft till fånga idag o bestämde mig för at tinte leva på hoppet längre.. Vi hade ju ett rätt bra telefonsamtal häromdan, som ledde till att jag började tänka igen.. o sakna igen.. o just nu kan jag inte tillåta mig själv att göra det. För det finns inget fysiskt jag kan göra åt saken.. med ett helt jävla hav o en kontinent emallan oss..
Därför sa jag idag att vi nog inte alls ska höras.. åtminstinde inte tills han kommer hem om vi nu fortfarande känner så då. Vilket man såklart aldrig vet. Känns jobbigt just nu, men det har de gjort förr..o de e nog ingenting aj inte kommer över. Men NÄR läker såren? Lär vi oss nåt av de gamla såren?.. eller fortsätter vi bara att riva upp dom gång på gång? Och isåfall... varför utsätter vi oss för det? Om vi vet att de gör så förbannat jävla ont... e det som den där jävla sårskorpan som man bara inte kan låta bli att riva upp igen? .... suck... inte fan vet jag.. men nån gång måste vi gå vidare! Eller åtminstonde ge det ett ärligt försök.

tur att justin timberlake iaf kan förgylla ens dag med sin underbara musik.. "losing my way" är dagens låttips.

ha de

Inga kommentarer: