we could keep trying.. but for what?

Maybe we can make it alright..

we can make it better sometime,

maybe we can make it happend baby,

we could keep trying but things will never change..

So I dont look back..

And it hurts with every heartbeat....

Så sant som de e sagt.. När ska man egentligen släppa taget? Hur lång tid får det gå innan enough is enough? Men det är ju så svårt att släppa taget när hoppet finns.. När ska vi sluta plåga oss själva och inse att vi kan få bättre? När ska vi inse att man går vidare.. Världen kretsade inte kring honom innan du träffat han.. så det borde den inte göra nu heller..

Och jag vet att man går vidare.. Jag har gjort det själv, en gång för ca 2 år sedan. Trodde inte att jag kunde leva utan T, men se så bra det gick..

Det stör mig bara att jag fortfarande är mitt uppe i att försöka glömma R. Jag gör framsteg dock, han finns inte alls i mina tankar lika mycket som han brukade.. När jag tänker på honom blir jag oftast bara irriterad.. Jag lyckas för en gångs skull komma ihåg de dåliga sakerna också.. Jag är inte riktigt där än, men jag är på god väg... Och det är jag väldigt glad för. 10 månader är för lång tid att gå och grubbla..Nu vet jag att det aldrig mer blir vi igen, just för att jag inte vill det... Då blir den här processen så mycket enklare.. Almost there!! Things may never change between us, but things will change in my life!

Ikväll blir det party.. då gör vi allt för att glömma dom där små irriterande tankarna som tyvärr fortfarande finns ibland..!!!

Ikväll e de karatefylla o party i hundraåttio.. för Lisa, som ni ser me mig på bilden!

Jag borde, duscha, äta, sminka mig.. massa grejer.. men vet inte vad jag ska göra först..

Lyssnar på kanye wests homecoming..